kärlek

Jag var hemskt nervös inför att träffa min baby igen och jag var ett nervrak hela flygresan. Tur att jag hade min vapendragare vid min sida som kunde lugna mig. Så fort jag såg honom så kände jag mig hel. Nervositeten försvann och byttes ut mot glädje och lycka. Äntligen är vi här, äntligen kan jag sova bredvid honom och äntligen kan jag känna hans saltstänkta läppar mot mina. Jag älskar honom och det kommer jag alltid att göra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0